Ankomst, natt

*Ett ljussken spred sig över stranden, flämtade till och dog sedan ut under några sekunder. I kärnan av ljuset kunde man urskilja en silhuett som verkade hänga i luften.
När ljuset till slut dött ut så föll skepnaden till marken, och man kunde närmare urskilja en ung kvinna som låg där på stranden.
Hon var klädd i en rituell dräkt, grönt tåligt tyg som smet åt kring hennes kropp och gröna skor och bandana. Hennes vanliga stridshandskar sträckte sig över hennes underarmar och skorna var i mjukt grönfärgat läder.
Det var inte de kläder hon, Zunari, skulle ha valt att träda in i en ny värld i. Inte heller hade hon önskat att anlända så oförberedd, det enda hon hade med var sadelväskan som låg bredvid henne och ett svärd som hon aldrig sett tidigare.
Hennes andning var tung, inte konstigt när du kastats från en värld till en annan, och hon tittade sig dåsigt omkring. Skulle någon anfalla henne i denna stund skulle hon vara ett lätt byte, men det enda hon visste om denna resa var att hennes ankomst skulle vara trygg.
Kvinnan stödde sig upp på armarna och satte sig tillslut på stranden, kunde äntligen ge natten en överblick.*
...var är jag egentligen?
*Frågan klingade ut i natten obesvarad.*

*Hon tog några djupa andetag och reste sig då hon inte längre kände marken svaja under henne.
Från sitt bälte lossade hon en av de tre tygpåsarna och skakade den mjukt, påsen var gjord av grovt linne och rasslade som av stenar. Ur den drog hon sedan två runstenar och när hon öppnade ögonen så gav hon ifrån sig ett frustrerat ljud.
I hennes handflata låg två stenar som inte sade henne mer än vad hon redan visste, Wyrd och Berkanan var till ingen hjälp för den oåterkalleliga resan var redan påbörjad.
I stället för att sätta sig ner och koncentrera sig på en riktig läsning, vilket hon inte hade tålamod eller energi för att göra i nuläget, så gick hon iväg, sökandes efter något som kunde ge henne svar om var hon befann sig.*