Ithil och Asha, natt

*Allt var tyst och öde ute på de stora, vidsträckta fälten. En mus kilade omkring på ett av dessa fält och letade efter mat.
Högt ovanför svävade en stor uggla förbi, dess skarpa syn fick utan svårigheter syn på den lilla gnagaren och den sänkte sig sakta ner mot marken och gjorde sig beredd på att slå till mot dess omedvetna offer.
Men då avbröts tystnaden av ljudet från ett par väldiga vingar. En stor skugga drog in över fälten och ugglan vände förskräckt och flög iväg. Musen kilade hem till boet, omedveten om hur nära döden den varit.
En väldig varelse landade graciöst ute på fältet. Dess väldiga kropp var täckt av fjäll och dess gult lysande ögon spejade ut i natten. Dess vingar fälldes ihop intill kroppen och den ställde sig på alla fyra och spejade omkring sig.
Lika lite som folk skulle förvänta sig att en drake skulle landa mitt ute på ett fält i denna värld, så väntade sig nog ingen att det skulle sitta en människoliknande gestalt på dess rygg. Men likväl så var det så det var.
Gestalten drog tillbaka huvan som dolde dess ansikte och i månljuset kunde man se att det var en mycket ung och vacker kvinna som satt på drakens rygg. Hon hade långt svart hår och hennes spetsiga öron och anletsdrag skvallrade om att hon hade alvblod i sig.
Kvinnan såg bort mot horisonten där hon kunde se en stad som hälsade dem välkomna, och hon kunde också skymta ett slott i fjärran. Hon tyckte det hade varit en vacker bild om det inte förstörts av att hon kände den mörka kraften hos en demon i närheten. Draken rörde oroligt på sig, även han kände den mörka kraften som sipprade ut någonstans från staden och slottet.
Jag tror aldrig jag känt en sådan här kraft förut Ithil, sade draken i kvinnans inre.
Precis som alla andra drakryttare från hennes hemvärld så kunde Ithil och Asha kommunicera med varandra via tankar. Deras band till varandra gick mycket djupt och de var mycket svåra att skilja åt.
Ithil strök Asha över halsen.
Inte jag heller Asha, jag vet inte riktigt vad jag ska tro.
Deras hemvärld Draelas, höll på att invaderas av en mycket stark ondska. Mängder med demoner hade kommit in i landet och samlat ihop andra varelser som de använde för att föra krig mot Draelas invånare och drakryttarorden som Ithil tillhörde. Dessa demoner verkade endast vara underhuggare, utsända av någon mörkare kraft för att lägga Draelas under sig. Ithil hade fått i uppdrag att försöka spåra upp den som verkligen drog i strängarna så att en samordnad attack kunde genomföras emot denne. Nu hade hon kommit hit till den värld hon nu stod i, men vart exakt hon var hade hon ingen aning om. Hon hade bara följt efter en aura och tagit första bästa portal hon kunde komma åt.
Nu stod hon här, utan att veta exakt var hon var. Allt hon riktigt visste var att någonstans i staden eller i slottet, fanns det en demon. En demon som behövde förintas.*
Vad vill du göra, frågade Asha henne.
Vi flyger till staden och ser oss omkring, sedan får vi ser hur vi gör.
Som du vill, sade Asha och spände ut sina stora vingar igen.
*Han flaxade till med dem och de lyfte från marken och gled sedan på låg höjd iväg mot staden och det mystiska slottet i fjärran.*